TIGGAREN I DAKARTHE BEGGAR IN DAKAR
Ingemar Leckiustrans. John F. Deane
Varje kväll ser jag den blinde pojken
i gathörnet. Den hesa rösten vevar
sina evinnerliga verser ur Koranen,
som snabbt förvittrar till obegriplighet.
Ibland stannar jag och låtsas förbarma
mig över honom. De trakomhärjade ögnonen
kantrar hit och dit i tomrummet
när jag försöker tala till honom.
Jag är noga med att släppa mitt mynt
strax innan jag måste vidröra hans hand.
Våra lemmar blir aldrig bröder.

Lärde jag mig arabiska i någon koranskola
här i närheten, skulle jag kanske upptäcka
att hans strupe är en brunn. Vågade jag
ett ögonblick omfamna honom, skulle jag kanske
igenkänna Isa, Maryams son.

Men nu
är jag den som med hörande öron intet hör
och med seende ögon intet ser.
Every evening I see the blind boy
on the street corner. His hoarse voice grinds out
his endless verses from the Koran,
that swiftly disintegrate to unintelligible.
At times I stand and pretend to take pity
on him. His tracoma ravaged eyes
turn hither and thither in vacancy
when I attempt to talk to him.
I am careful to let my coins fall
just before I have to touch his hand.
Our limbs will never become brothers.

Were I to learn Arabic in a Koranic school
somewhere nearby, perhaps I should find out
that his throat is a well. Should I dare
for a moment to embrace him, perhaps I should
recognize Isa, Maryam’s son.

But now
I am he who with ears to hear does not hear
and with eyes to see does not see.

Copyright © Ingemar Leckius 2000; Trans. Copyright © John F. Deane 2000 - publ. Dedalus Press

...buy this book
next
index
translator's next